En helt vanlig dag
Vi har grejer överallt, ÖVERALLT! och än värre är det med det som inte syns. Garderoberna (det borde sitta en varning för ras-skylt utanpå). När man strövar runt i vår lya ser man ett hav av såpbubblor, öronproppar, raggsockor, små små bitar papper, leverpastejmacksbitar, nappar, småsten och diverse. jag trodde aldrig att jag skulle sjunka så djupt i träsket. Men här står jag mitt i det och rycker på axlarna.
Eller jag önskar att jag gjorde det med känsla. För innerst inne bränner det av att se all röra.
Välkommen Sara, det här är småbarnsliv.
Eller jag önskar att jag gjorde det med känsla. För innerst inne bränner det av att se all röra.
Välkommen Sara, det här är småbarnsliv.
Kommentarer
Postat av: Mona
Vilken kanonövning i att bemästra kontrollbehovet! Har funnit att det är väldigt befriande. Öva på, lite röra har ingen dött av o jag tror ingen annan skulle uppleva det lika rörigt som du gör. Det är mest man själv som ser det! ;)
Postat av: STORAsyster yster
Hihi, systra mi det märks att vi är släkt!! Det värsta är väl att det här hemma hos familjen Smith finns en pappa som är värsta klabbasen..säg var det inte finns spår av mjukost!!??
Men som du säger så är det bara att ta ett djupt andetag samtidigt som man upptäcker att man har en intorkad klump snor i håret. För det är ju, som du säger, familjelivet.
(sen smyger jag ut och skrapar lite mjukost från köksstolen..i all hemlighet..det känns lite bättre då) skrattar massor
Puss och gnattgnatt
Trackback
