Varje gång du tar fram tandbortsten ler jag.
Bäst är det när han får ha borsten i munnen utan att jag gnuggar, då gurglar han fram små ord och smackar förnöjt.. Och varje gång vi är klara är det lite sorgset, inget gråt eller så, men mer ett slags avsked av en kär gammal vän.
Men det är så det måste bli, för vem kan leva med en tandborste hängandes i munnen dygnet runt? Det går snart tills det är kväll, då träffas vi igen.
Igår fick vi äntligen leka loss med dom fina små töserna. Lika trevligt som alltid!
Hihi... undra var han har fått denna kärlek till tandborsten ifrån? ...jag vet bara en till förutom dig som är såååå noga med borstning, tandtrådning, sköljning..(ja, gud vet allt bra du fifflar med när det gäller tänder, medans mina trillar ut!) iaf hon är tandläkare! När Sigge låg i din mage och guppade så hörde han nog det frenetiska borstandet..så en kär gammal vän är nog det rätta ordet för tandborsten. Testa om han vill ha den som snutte i sängen (som pojken i "familjen annorlunda" som sov med sin damsugare)skrattar jättemycket
Hmmm..vad kommer då Ebbes fasination för när vi sitter och nr 2:ar.. Give me en förklaring!;)
Tack o godjul till er med! Jag har inte läst artikeln ännu. Är jätte nyfiken. Hihi.
Hoppas Micke har en tidning med sig hem när han kommer från jobbet.
Hoppas vi ses igen efter jul, vore skoj! Kram Therese o Mira
